Since 2010
Mån-Fre 18.00-22.00, Lör-Sön 12.00-22.00
SMS: 073-639 20 51
ONLINE-tester
Validerade självtester för våra kunder. Klicka in och gör testet så får vi testet direkt. Testerna visar indikationer för bla PTSD, depression, ångest/oro, stress/utmattningssyndrom, personlighetstörning, ADHD, alkoholvanor, droger och bipoläritet.
OBS! Du måste vara pågående kund för att kunna ta del av testsvaren!
PID-5 Vuxen, 220 itemversion är en självskattningsskala avseende personlighetsegenskaper som kan användas vid fördjupad utredning av personlighetsrelaterad problematik.
Beskrivning
Under arbetet med att revidera DSM-IV-TR och färdigställa DSM-5(som utkom 2013 på engelska)skapade man även nya diagnostiska verktyg för personlighetsbedömning.
PID-5 Vuxen är en självskattningsskala av personlighetsegenskaper med 220 påståenden för vuxna individer 18 år och äldre. Skattning leder fram till nedanstående 25 personlighetsaspekter genom att var och en av dessa beskrivs av 4-14 påståenden.
1) Anhedoni
2) Ängslighet
3) Uppmärksamhetssökande
4) Känslolöshet
5) Bedräglighet
6) Depressivitet
7) Distraherbarhet
8) Excentricitet
9) Känslomässig instabilitet
10) Grandiositet
11) Fientlighet
12) Impulsivitet
13) Undvikande av närhet
14) Ansvarslöshet
15) Manipulativt beteende
16) Perceptuell dysreglering
17) Perseveration
18) Begränsadekänslouttryck
19) Rigid perfektionism
20) Risktagande
21) Separationsångest
22) Undergivenhet
23) Misstänksamhet
24) Ovanligaföreställningar
25) Tillbakadragenhet
Tre specifika egenskaper kan kombineras för att producera indexvärden av de fem bredare personlighetsdragen negativ affekt, avstängdhet, antagonism, dysinhibering och psykotism.
De personlighetssyndrom som kom att beskrivas med stöd i den alternativa nya modellen är antisocial, ängslig, borderline, narcissistisk, tvångsmässig och schizotyp
Varje år tar ungefär 1 500 personer livet av sig. Det finns en stark koppling mellan psykisk ohälsa och suicid. Därför är det är viktigt att erbjuda människor möjlighet att få prata om sina suicidtankar eller ett eventuellt suicidförsök de gjort.
De flesta som tänker på att ta sitt liv, tar sig ofta igenom den krisen.
Hjälp och stöd från familj och vänner samt professionella är ofta en viktig del i det. Ungefär tre fjärdedelar av dem som slutligen tar sitt liv har haft flera depressiva symtom, ofta i kombination med stark ångest.
En kronisk somatisk sjukdom kan leda till psykisk ohälsa i sig, vilket kan innebära förhöjd suicidrisk. Kronisk somatisk sjukdom i kombination med psykisk sjukdom är en ökad riskfaktor för suicid. Vissa människor med psykiska störningar presenterar kroppsliga symtom.
Man behöver inte vara rädd för att fråga detaljerat om självmordstankar. Däremot ska man tänka på att inte ställa frågor som kan uppfattas skuldbeläggande utan bara lyssna och validera samt förmedla hopp. Om man ställer frågan ska den formuleras tydligt utan omskrivningar för att undvika missförstånd. Det är till exempel bättre att säga självmordstankar än mörka tankar. Omformuleringar riskerar att förstärka uppfattningen att det inte går att prata om självmord. Det är svårare att behålla självmordstankar för sig själv om man får detaljerade frågor av en engagerad person som är orolig och vill hjälpa.
Riskfaktorer
Efter psykisk sjukdom är tidigare suicidförsök den största riskfaktorn för suicid, särskilt om det sker upprepade försök som kommer tätare och med större allvar i metod och planering.
Andra riskfaktorer kan vara:
Dessutom innebär vissa personlighetsdrag ökad risk för suicid, såsom impulsivitet, fientlighet, upplevd kränkning/mobbning, omognad eller emotionell instabilitet.
Risksituationer
Suicidrisken är inte statisk, och ett suicidnära tillstånd kan utvecklas snabbt. Utöver statistiska riskfaktorer måste potentiellt suicidutlösande situationer identifieras.
Dessa risksituationer kan vara:
Myter om suicid
Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig
Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök och överlevt avlider inte av självmord senare i livet. Man vill egentligen inte dö, utan vill bort från sitt lidande. Alla som står runtomkring kan förstärka skälen att leva för den som mår dåligt. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt ett självmordsförsök frågar sig efteråt: ”Hur kunde jag tänka så?”
De som talar om självmord gör det inte
Jo, de flesta som begår självmord har tidigare pratat om det. Däremot är det inte alltid som omgivningen har fångat upp budskapet. De som antyder självmordsplaner tror nämligen ofta att de är tydligare än vad de är.
Samtal om självmord kan ”väcka den björn som sover”
Att tala om självmord innebär inte att en ”sätter griller i huvudet” på människor. Däremot kan det få till följd att slumrande självmordstankar kommer upp till ytan, vilket kan vara bra. När tankarna blir medvetna, blir vi nämligen också medvetna om att vi behöver söka hjälp.
Självmord inträffar plötsligt, utan förvarning
De flesta självmord har en lång förhistoria. Självmordsprocessen kan pågå i flera år och inleds med självmordstankar som blir allvarligare och leder till självmordsförsök. I vissa fall avslutas processen med ett fullbordat självmord. Den långdragna processen gör det möjligt att finna åtgärder för att bryta den.
Anhöriga vill inte prata om det självmord som drabbat dem
Självmordet eller självmordsförsöket sker vanligtvis under inflytande av en psykisk störning. Men i grunden kan de vara helt psykiskt friska personer som på grund av en svår livssituation drivits till att genomföra en självmordshandling. Exempel på sådana livssituationer är att man förlorat en anhörig i självmord, blivit övergiven av någon närstående, upplevt förlust av kärlek och trygghet eller varit med om en naturkatastrof som förstört möjligheten till inkomst.
Syftet med basutredningen är att garantera att du får en utredning av god kvalitet. Vi använder väl utvärderade metoder för att se till att vi inte missar något viktigt.
Hur går utredningen till?
Du kan antingen komma via din arbetsgivare eller själv boka tid. Basutredningen görs på vår mottagning eller på din arbetsplats. Att göra en basutredning tar oftast mellan ett och tre besök.
Självskattning
Basutredningen består till största delen av självskattningar och intervjuer. Den innehåller också en kartläggning av dina alkohol- och drogvanor.
Självskattning innebär att du själv får värdera (skatta) dina besvär genom att svara på frågor med hjälp av så kallade skattningsskalor.
Intervjuer
Intervjuerna består av två delar.
• I den ena delen får du svara på frågor om din bakgrund, sjukdomshistoria och livssituation. Intervjun anpassas till de problem som är aktuella för just dig.
• I den andra delen får du svara på frågor om olika psykiska symtom som ställs enligt en manual ex MINI.
M.I.N.I är en kortfattad standardiserad diagnostisk intevju med syfta att fastställa de viktigaste psykiatriska störningarna i enlighet med DSM-5.
Vad händer sedan?
Informationen i basutredningen vägs samman och det görs en bedömning om du behöver ytterligare utredning. I så fall remitterar vi dig vidare för en fördjupad bedömning ex till psykiatrin eller till privat aktör.
Ibland kan basutredningen visa att du inte behöver någon kontakt med psykiatrin. Det kan bero på att du får bättre hjälp någon annanstans. I så fall hjälper vi dig att söka dig vidare och eller följer upp dig på vår mottagning.
Fyll i nedanstående formulär för att boka en kostnadsfri konsultation där du berättar om vilken typ av hjälp du önskar. Fyll inte i känslig information i formuläret.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna 2021/2024 PS Consultcare
